Natten till idag kring midnatt ringde jag och väckte en god vän. Jag berättade att jag tagit dubbel dos av mina sömntabletter och svalt ned dem med en halv flaska vin. Jag ska ha berättat att det inte var någon fara med mig, men att jag ville ha någon att prata med. Till slut gjorde jag henne så irriterad att hon ska ha lagt på.

Vad det hela handlar om förbryllar mig. Jag har inget minne alls av att det inträffat och när jag går igenom spritskåpet och medicinlådan, så kan jag inte märka att något saknas. Jag vet bara att jag tog en normaldos av mina sömntabletter, borstade tänderna och gick och la mig. Imorse när jag vaknade låg jag på mobilen, med handsfreen kvar i örat.

Kan jag verkligen ha gått upp, tagit telefonen och fört ett någorlunda sammanhängande samtal - i sömnen? När jag tagit Zopiklon/Imovane? Det låter inte troligt, men jag vet inte vad annars jag ska tro. Varken sprit eller piller saknas, så möjligheten att jag ska ha gjort något dumt för att sedan glömma det är rätt obefintlig.

Jag vet inte... Jag blir förvirrad på mig själv...

Nej, då menar jag inte det som en fjortisbrud som inte får snyggaste killen i skolan, utan överlag.

Det slog mig precis. Jag är verkligen inte riktigt nöjd med en enda bit i mitt liv. Jag har ett fåtal vänner - varav få tycks värdera vänskapen till mig så väldigt högt. Jag har en god kontakt med flickan jag vill ha - men trots att vi är goda vänner så vill hon inte ha mig. Jag ligger efter i skolan pga att jag har svårt att fokusera på det jag ska. Försöken att komma någonstans - att utvecklas och träffa nya människor, går jämt i stöpet.

Jag känner att jag har tappat det som för mig vidare. Jag har tappat motivationen till att fortsätta leva. Jag är inte suicidal, men... jag finner ingen mening.

Gjorde en MADR-S idag. Hamnade på 38.

Ibland när jag är sjuk, så spårar jag bara ur. Jag har åkt på något influensavirus nu, så igår kväll pendlade jag mellan hopplöshet och eufori - lika snabbt som pendeln på en gammal moraklocka. Det slutade med att jag till slut fick för mig att jag skulle snagga mig och börja odla skägg. Så nu sitter man här och fryser om skalpen. Känner mig lite dum över mitt förhastade beslut, men har samtidigt inte riktigt bestämt mig för om jag trivs i snagg eller inte.

Samma kväll bestämde jag mig för att börja detoxa från mina sömnpiller. Inte nog med att jag varit grymt mixad, med andra ord. Så jag har sovit sådär. Vaknat någon gång i timmen och undrat om jag inte får gå upp snart. Det är sjukt vad snabbt kroppen glömmer bort hur man gör när man ska sova på egen hand.

Well well, frukost nu.

Ciao!