Jag valde tidigt att sterilisera mig. Inte för att jag inte vill ha egna barn, utan för att jag inte tycker att det är rätt att sprida mina dåliga gener vidare. Vi har alkoholism, autism, adhd, bipolär sjukdom och fan och hans moster liggandes dolt i släktens gener. Jag skulle aldrig kunna förlåta mig själv om jag genom ett aktivt val satte ett barn till världen som jag redan innan visste med stor sannorlikhet skulle få kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder som gjorde dess liv till ett mindre helvete. I och med att jag själv gått igenom en brokig barndom och lever med mina egna problem var dag, så... Jag skulle inte önska min värsta fiende ett sånt liv, än mindre mina barn.

Jag åkte till Storbritannien när jag var arton och steriliserade mig hos Marie Stopes Internationals Londonklink. Ytterst trevlig och kompetent personal. Jag betalade ca 4 000 SEK och det var det värt. Jag kan verkligen rekommendera dem framför den stelbenta svenska sjukvården.

Jag får ofta frågan om jag inte ångrar ingreppet. Svaret blir alltid detsamma. Till en viss utsträckning, så ångrar jag ingreppet varje dag. Jag vill ha egna barn och jag sörjer att jag inte har möjligheten till det. Men när jag tänker på konsekvenserna av att skaffa egna barn, så stärks min känsla av att jag ändå fattat rätt beslut. När det kommer till kritan, så ångrar jag inte ingreppet - jag förbannas bara över att min genuppsättning är så dålig att jag kännt mig tvungen att genomgå det.

Ibland bara suger livet...

Fick ett infall att jag ska börja med Omega-3 (fiskolja) igen. Det sägs ha effekt både på bipolära problem såväl som ADHD. Jag har beställt hem kapslar för ungefär ett halvår, kommer med posten om några dagar. Med igen menar jag att jag ätit Omega-3-tillskott tidigare. Dock har jag då bara gjort det för den fysiska hälsans skull. Jag har inte tänkt på hur oljan påverkat den mentala biten. Så det ska bli spännande att se vad som händer den här gången.

Något som dock gör mig fundersam är doseringen. Det tillverkarna rekommenderar är 1-2 gram/dygn. Men i en av artikel jag läst, så pratar de om studier där försökspersonerna fått 16,2 gram/dygn. Hur mycket jag ska ta har jag svårt att bestämma mig för. Hade jag varit rik, så hade jag tryckt i mig 20 gram/dygn direkt, men de satans kapslarna är fasansfullt dyra.

Jag återkommer framöver och berättar vad jag känner för resultat.

Ciao!

Källor:
http://www.dagensmedicin.se//nyheter/2010/02/01/fiskolja-skyddade-mot-psyk/index.xml
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article170582.ab
http://addadhdadvances.com/efa-depression.html
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1922

SÅ var sista 90-minuters sessionen avslutad. Nu ska psykolog JH gå igenom allt material, telefonintervjua exet och morsan och sedan ta upp allt med läkare JF. En av tre saker kommer hända, beroende på vad läkaren tycker:

1. De avskriver ADHD från listan av misstänkta.
2. De skickar en remiss till neuropsyk för vidare utredning.
3. De diagnostiserar mig med ADHD.

Varför är det då så viktigt med (ytterligare) en diagnos? Jo, får jag en ytterligare diagnos, så får jag en ytterligare förklaring på varför jag är som jag är - varför jag har de svårigheterna jag har. Medicinering är för mig inte det viktigaste, den egna förståelsen för mina svårigheter är viktigare. Med den nyfunna självinsikten kan jag lättare ta mig själv framåt.

Jag fick höra idag att jag hade lika höga poäng på koncentrationssvårigheter som på hyperaktivitet och rastlöshet. Det kändes lite snopet, eftersom jag alltid upplevt att jag har större svårigheter med rastlösheten. Men på ett sätt känns det som att "ju högre poäng, desto bättre", för då tar de ens problem på lite större allvar. :)

Nu återstår bara veckor av väntan, tills jag får besked.

Ciao!